Reno's försvar för allegorisk tolkning

Nej, jag är inte något stort fan av allegorisk tolkning, men jag läste nyligen ett kapitel där jag för första gången fick ett vettigt försvar för det bibelbruket, så jag tänkte försöka beskriva den lite kort.

Vad är allegorisk tolkning?

Allegorisk tolkning av Bibeln är ett bruk som var väldigt populärt under medeltiden i kyrkan. Den utgår ifrån att Bibelns texter är avsedda att förmedla mer än endast den bokstavliga/historiska betydelsen av texten. Typexemplet är Höga Visan. Om man läser som det står är den helt klart en dikt om kärleken mellan man och kvinna. Men tolkar man den allegorisk är den en beskrivning av relationen mellan Kristus och hans kyrka. Det kan tyckas vara en ganska förståelig och from användning av en sån text. Men den allegoriska tolkningen gick ännu längre. Den läste in andliga betydelser i de allra minsta detaljer i Bibelns texter, på ett sätt som vi idag ofta kan skratta åt. T ex hade varje detalj i tabernaklet en allegorisk innebörd kopplat till den kristna läran.

Det ska sägas att även om denna tolkningsform var populärast under medeltiden, har den sin början långt innan. Redan Alexandrias judiska lärde tolkade GT på detta sätt århundradena före Kristus, för att göra de karga GT-texterna mer acceptabla för sina samtida. På samma sätt har frikyrkorörelsen tolkat texter på detta sätt, vilket syns inte minst i de negrospirituals som svarta baptister i USA skrev på 1800-talet (som att uttåget ur Egypten handlar om att lämna världen och komma in i Guds rike).

Origenes försvar

En som bodde i Alexandria var just kyrkofadern Origenes (ca 185 - ca 235 e kr). Den katolska teologen R R Reno har skrivit ett kapitel i "Christian Theologies of Scripture" (NYUP 2006) där han lägger ut hur Origenes uppfattade och försvarade den allegoriska metoden. Själv är Origenes känd för att tillämpa metoden mer frenetiskt än de flesta.

En gudomlig struktur

Den allegoriska tolkningen bygger på idén att hela Bibeln har ett enhetligt budskap, nämligen Guds frälsning av världen genom Kristus. Detta i sin tur bygger på att hela världen och världshistorien bygger på en enhetlig, gudomlig plan och har därför en enhetlig struktur. Det är därför ingen tillfällighet att Gud först räddar Israel ur Egypten, sen räddar judarna ur Babylon, därpå räddar de kristna ur världen, för att till sist rädda dem från domen och så släppa in dem i himmelriket. Det var Guds gudomliga avsikt att skapa detta mönster i både den fysiska verkligheten och i Bibeln, enligt kyrkofäderna (särskilt Irenaeus). Och hela denna plan sammanfattas/fullbordas (eng is recapitulated) till slut i Kristus (jfr Ef 1:10).
När man alltså läser om uttåget ur Egypten, läser man egentligen om frälsningen.

Målet med den allegoriska tolkningen

Utifrån detta tänk kan sedan Origenes hitta kopplingar mellan detaljer i uttåget ur Egypten och evangeliet i Nya testamentet. För en modern läsare kan hans pusslande te sig godtycklig och extremt subjektivt, men här skriver R R Reno en viktig sak (s 28):

"For Origen ... interpretation is preparatory. The primary function of exegesis is to get us moving in the right direction. It cannot bring us to the destination the way a syllogism can bring us to a conclusion. The end or goal of exegesis is to dispose the reader in such a way that he or she can 'see' Christ."

Med andra ord, när man läser Bibeln allegoriskt kan man inte få fram det "dolda" budskapet i sig. Den allegoriska läsningen förbereder en snarare för att så småningom börja kunna förstå den gudomliga planen. Den ger en rätt bilder och tankestrukturer, så att man i ett senare skede kan plötsligt uppfatta helheten när alla pusselbitar lagts på plats. Senare skriver han också att den andliga verkligheten är så komplex och är ett mysterium, så man behöver dessa berättelsers allegoriska funktion för att kunna greppa dem, då det inte duger att endast försöka formulera dem med vårt fattiga, mänskliga språk.

Utvärdering

För dagens teologer som är tränade att argumentera för och bevisa sina tolkningar, ter sig den allegoriska tolkningsmodellen som alltför subjektiv och lösdrivande. Om berättelsen om Exodus i 2 Mos inte säger uttryckligen att den förutspår frälsningen genom Kristus, vad har jag för rätt att säga att den gör det? Och efter allt missbruk av bibeltexter i dagens väckelserörelser vill man ogärna göra några eftergifter för vad som tycks vara en mycket slumpmässig metod.
Samtidigt är Renos klargöranden om den allegoriska tolkningen som förberedande mycket viktig. När vi läst om uttåget ur Egypten kan vi lättare förstå vad frälsningen i Kristus innebär. I ljuset av modern psykologisk forskning, där man talar mycket om selektiv varseblivning, tycks Origenes vara 1800 år före sin tid.
Det som gör att man inte kan räkna bort den allegoriska tolkningen för hastigt är det faktum att NT:s författare använder sig ganska flitigt av den. Gal 4:21-26 är kanske det tydligaste stället. Men Reno pekar också på hur den uppståndne Kristus på Emmausvägen "med början hos Mose och alla profeterna förklarade ... vad som står om honom överallt i skrifterna" (Luk 24:27). Står det "överallt" i GT om Kristus? Även hos Mose? Det enda sättet att se det är väl genom allegorisk tolkning.

Kanske kan allegorisk tolkning också förstås bättre i ljuset av den filosofiska diskussionen om internalism och externalism. Mycket kortfattat går den ut på att man länge har haft en syn på kunskap som något man har först när man kan med argument bevisa varför ens övertygelse är sann (internalism). Men de senaste decennierna har vissa börjat mena att kunskap är något man har när ens förståndsförmågor har fungerat som de ska och dragit en riktig slutsats, även om man inte kan specifikt redogöra för hur man kom fram till den slutsatsen (externalism). I frågan om allegorisk tolkning skulle man kunna tänka sig att Gud lagt ner alla dessa mönster i texten, som pusselbitar som tillsammans bildar en enhetlig, koherent bild; och genom kontemplation (Origenes' formulering) kan man få en intuitiv insikt i denna, även om man inte kan bevisa att den finns där.
Kanske är detta också ett sätt som den mänskliga hjärnan faktiskt fungerar på. Den "enkla" människan tycks ha lättare att hänge sig åt allegorisk tolkning på ett intuitivt sätt, precis som hon lever resten av sitt liv efter intuitioner. Och de hamnar oftast rätt. Men den skolade akademikern har ofta analyserat sönder sin intuitiva förmåga med sina hårda rationella villkor, därför att denne kräver säkerhet och verifierbarhet.

Jag är fortfarande ingen övertygad allegoriker, men metoden har blivit mer plausibel för mig efter att ha läst R R Reno.