På jakt efter en hållbar bibelsyn (del 1/3)

Ämnet bibelsyn har till och från varit på tapeten de senaste åren. Diskussionen har lätt hamnat nere på detaljnivå, men i bakgrunden finns hela tiden frågan: På vilket sätt är Bibeln Guds ord och hur ska vi läsa den för att få reda på den sanning som Gud försöker förmedla genom den?

Jag hade en ganska klar uppfattning om detta fram till för några år sedan då jag tog ett år och läste lite extra teologi. Då fick jag tillfälle att tänka igenom min bibelsyn, och insåg att den var ganska ohållbar (men kanske inte på det vis ni tror :-) ). I det här blogginlägget tänkte jag redovisa de olika turerna, och vilka alternativ för bibelsyn jag ser idag. Det blir därmed lite av en översikt över olika synsätt för den intresserade. Och vem vet, jag kanske äntligen hittar fram till något hållbart här i skrivande stund!

Fundamentalistisk bibelsyn

Liksom de flesta unga kristna hade jag en ganska "bokstavlig" bibelsyn mot slutet av tonåren. Bibelverserna var Guds direkta tilltal till oss idag. Om det stod att kvinnor inte skulle ha konstfulla håruppsättningar (1 Tim 2:9), så skulle de inte det! vilket var en sanning jag tyckte om att hamra hem hos min stackars lillasyster. Denna bibelsyn kallas i akademiska kretsar för "fundamentalistisk bibelsyn", men inte i nedsättande bemärkelse, utan för att det var mer eller mindre detta synsätt som rådde fram till 1800-talets mitt varefter den s k bibelkritiken började göra sitt intåg i teologin och kyrkan, och det var denna syn som en berömd skriftsamling, The Fundamentals, försökte upprätthålla när den publicerades i början av 1900-talet som en försvar mot den accelererande liberalteologin. Därav beteckningen "fundamentalistisk".

Snart kom jag dock att inse att vissa saker i Bibeln kanske var relevanta endast på den tiden. Även fundamentalistiska bibelkommentarer kunde förklara bort motsägelser genom att hänvisa till dåtidens kultur. OK, tänkte jag. Man kan väl ta till kulturella förklaringar som en sista lösning när inget annat hjälper. Men banne den som brukar den kniven alltför friskt!

Den fundamentalistiska bibelsynen skapade dock mängder av problem. Om man konsekvent läser Bibeln på det sättet leder det fram till en våg av motsägelser. Och det försökte jag lösa genom att låta skrift tolka skrift; klarare texter vinner mot oklara; och andra ad hoc-lösningar som skulle hjälpa mig ur mitt dilemma.

Kontextuell bibelsyn

Men jag hade ju börjat tillåta kulturella förklaringar att påverka min bibeltolkning, och väl inne i den svängen är det svårt att bromsa. Jag insåg ju snart att man inte kan ta till kulturella förklaringar endast som en sista utväg. Om Bibelns texter verkligen är formulerade i en viss kultur, måste de ju konsekvent förstås utifrån den kulturen, inte bara ibland. En bidragande orsak till denna glidning hos mig var att det fanns evangelikala bibelkommentarer som hade detta tillvägagångssätt (som t ex Word Biblical Commentary och New International Commentary of the New Testament). Fick de, så fick väl jag!
Den kontextuella bibelsynen innebär att man först måste förstå vad bibeltexten betydde för läsarna på Bibelns tid. Sen kan man hitta den bakomliggande principen, vilken man sen tillämpar in i vår tid. Den tillämpningen blir då Guds ord, Guds budskap,  till oss idag. Om vi läser texten om att kvinnan inte ska ha konstfulla håruppsättningar (1 Tim 2:9) ur detta perspektiv, skulle processen kunna se ut så här:

• Betydelse då: Under antiken skulle kvinnor i samhället tona ned sitt utseende i det offentliga rummet. Att göra något annat innebar att man var flörtig med andra män än sin egen, och sågs därmed som lösaktig. Detta i sin tur drog skam över både make och familj. 
• Tidlös princip: Paulus talar alltså för att kvinnor och män (!) inte ska vara lösaktiga, eller bete sig flörtigt och därmed dra skam över sina närmaste. 
• Möjlig tillämpning idag skulle kunna vara att kristna inte ska bete sig flörtigt på kyrkfikat, eller att gifta män inte ska umgås på tu man hand med andra kvinnor än sin fru (även i vårt fritänkande samhälle skickar detta märkliga signaler till omgivningen). Kanske kan man t o m säga att textens budskap innebär att man överhuvudtaget ska undvika att dra skam över sin respektive. Man ska t ex inte tala nedsättande om denne i offentliga sammanhang, eller vara slarvigt klädd när man ska ner på stan tillsammans.
  Konstfulla håruppsättningar är däremot inga problem, eftersom de inte signalerar lösaktighet nuförtiden.

Jag började nu flitigt ta till mig kunskap om antikens kultur, både judisk och den som gällde i övriga romarriket. Jag samlade på bibelkommentarer - ju tjockare desto bättre (och gör det än idag). Ju mer information jag hade, desto bättre tolkningar skulle jag kunna göra. Det var den här bibelsynen jag utgick ifrån när jag var bibellärare på Betel folkhögskola: Eleverna skulle göra övergången från den fundamentalistiska synen till den kontextuella.

Men det finns teologiska problem med den kontextuella bibelsynen. Jag kan inte säga att jag helt har övergivit den, men nedanstående punkter skavde till slut så pass att jag gav mig ut på denna jakt efter en mer hållbar bibelsyn.

1. Den är elitistisk. Som man snart förstår leder den kontextuella synen till att det krävs en fil kand i exegetik för att kunna förstå Bibeln. Var och en som börjar läsa högskoleteologi inser snart vad svårt det är att få fram en texts betydelse. Man ska tillämpa ett flertal vetenskapliga metoder, man ska ha mycket kunskap om antiken och man ska dessutom sätta sig in i hur alla dagens bibelforskare resonerat fram och tillbaka, innan man kan göra en ansvarsfull tolkning av texten. Den vanlige församlingsmedlemmen har alltså ingen chans! Och även om en hel del medlemmar skulle kunna gå kvällskurser och så småningom lära sig hantverket, finns det många som faktiskt inte har de förnuftsmässiga förmågor som krävs. Och detta tycks krocka med Bibelns ord om att Gud har utvalt dem som ingenting är (1 Kor 1:26-29).
    
2. Den tar inte hänsyn till ett ändamålsperspektiv. En vinkling jag ofta saknar i bibelsynsdebatten är ändamålsperspektivet. Teologiskt har ju kyrkan någonstans utgått ifrån att vår Bibel var planerad, inspirerad och sen sammansatt av Gud själv. Guds ändamål med Bibeln var  att uppenbara sig och sina planer i en bok till mänskligheten. Men exegetiken tycks snarare utgå ifrån att Gud i efterhand insåg nyttan av att dra ihop några skrifter som förhoppningsvis skulle kunna bevara lite av den sanning som den första kyrkan hade när den mörka medeltiden skulle till att lägga sig över världen.
   Om Guds ändamål med Bibeln var att klart och tydligt förmedla Guds sanning till kommande generationer, varför utgår vi ifrån att den är så svår och obegriplig att det krävs en doktorsexamen för att tolka den rätt?
   
3. Bibeln har inte själv den bibelsynen. Det är inte bara vi idag som utövar exegetik. Inom Bibelns egna pärmar gör man också det. Jesus, Paulus, evangelisterna osv citerar gammaltestamentliga texter vid mängder av tillfällen, och det tycks ganska uppenbart att deras "bibelsyn" mer liknar den fundamentalistiska än den kontextuella. När man häpnade över Jesu lärdom i Joh 7:15 var det knappast hans historiska kunskaper kring kulturen i Palestina 1500 år tidigare man syftade på. NT:s författare tolkade GT med samma metoder som judarna i gemen gjorde, och där var texterna "Guds ord till oss idag".
   
4. Den fungerar inte. Jag nämnde ovan att jag läste lite extra teologi för några år sedan och kom att tvivla på min bibelsyn. Det var just den kontextuella synen. Året var 2012 och jag tog ett litet sabbatsår för att läsa på THS i Stockholm. Fram tills dess hade jag haft en stark tilltro till att man med vetenskapliga metoder kunde filtrera fram den ursprungliga avsikten med en text i Nya testamentet, och det var denna metod man också utgick ifrån på THS. Men under det året kom jag att inse att de vetenskapliga metoderna för detta var så svaga att man inte bör lita på de flesta resultat de kommer fram till. Om tanken är att man med historia, litteraturvetenskap och sociologiska metoder ska genomtränga en barriär av 2000 år, och dessutom skillnader i både kultur och världsbild, för att finna sanningen om Paulus intentioner så är det inte någonting som fungerar än så länge. Våra "instrument" är alldeles för outvecklade ännu för att klara av den uppgiften (jag har skrivit mer om detta i här). 
   Jag menar inte att dessa vetenskapliga metoder än helt oanvändbara, men om det endast är dessa som ska leda fram till att vi hittar den sanning som Gud lagt ner i Bibeln, då är vi chanslösa. 

Så här står jag nu och undrar om jag kan finna en hållbar bibelsyn.

To be continued...